Vakna, o människa: för din skull har Gud blivit människa. Res dig, du som sover, stå upp från de döda och Kristus skall lysa över dig. För din skull, upprepar jag, har Gud blivit människa.
Du vore död till evig tid, om han inte fötts i tiden. Aldrig skulle du ha kunnat befrias från syndens kött, om han inte antagit syndigt kötts gestalt. Ständigt elände skulle råda över dig, om denna barmhärtighetsgärning inte hade skett. Du skulle inte åter ha fått liv, om han inte förenat sig med din död. Du skulle ha fallit i vanmakt, om han inte skyndat till hjälp. Du skulle ha gått under, om han inte kommit.
Låt oss glada fira vår frälsnings och återlösnings ankomst. Låt oss fira den festdag, då den stora och eviga Dagen kom från den stora och eviga dagen till denna vår, ack så korta, dag i tiden.
Han blev för oss gjord till rättfärdighet och helgelse och återlösning, för att, såsom det står skrivet: Den som söker sin härlighet, måtte söka sin härlighet i Herren.
Sanningen har alltså stigit upp ur jorden, ty den Kristus, som sade: Jag är sanningen, har fötts av Jungfrun. Och rättfärdigheten har setttill oss från himlen, ty då en människa tror på honom, som blivit född, blir hon gjord rättfärdig, inte av sig själv utan av Gud.
Sanningen har stigit upp ur jorden, ty Ordet blev kött. Och rättfärdigheten har sett till oss från himlen, ty varje god gåva och varje fullkomlig skänk är given ovanifrån. Sanningen har stigit upp ur jorden: köttet från Maria. Och rättfärdigheten har sett till oss från himlen, ty människan kan intet taga, om det inte blev henne givet från himlen.
Sedan vi gjorts rättfärdiga genom tron, må vi ha frid med Gud, ty rättfärdigheten och friden har förenats i en kyss. Genom vår Herre, Jesus Kristus, ty sanningen har stigit upp ur jorden. Genom honom har vi tillgång till den nåd, i vilken vi lever, och har vi vår härlighet i hoppet om Guds härlighet. Det heter inte: »om vår härlighet», utan: »om Guds härlighet». Må alltså den som söker sin härlighet, söka sin härlighet i Herren och inte i sig själv.
Därför var det som änglarnas röster sjöng lovsången till Herren, född av Jungfrun: Ära vare Gud i höjden och frid på jorden till den goda viljans människor. Ty varifrån kommer frid på jorden, om inte emedan sanningen har stigit upp ur jorden, dvs. Kristus har blivit född av kött? Och han är vår frid, han som av de båda gjort ett, för att vi skulle vara den goda viljans människor, ljuvt förenade genom enhetens band.
Låt oss alltså glädja oss i denna nåd, så att vårt samvetes vittnesbörd må vara vår härlighet. Må vi där söka vår härlighet, inte i oss själva utan i Herren. Ty det är därför det heter: Han är min härlighet, han som lyfter upp mitt huvud.
Ty vilken större Guds nåd kunde väl lysa för oss än att han som har den enfödde Sonen gjorde honom till Människoson, för att i sin tur göra människors barn till Guds söner?
Sök efter förtjänst, sök efter orsak, sök efter rättfärdighet, och se om du finner något annat än nåd.
(Ur en predikan av Augustinus. Läsningar till Kyrkans dagliga bön, I, sid. 100ff)