"Jag har aldrig kunnat 
omfatta den åsikten, att dogmatiken är ett onyttigt ämne. När 
man talar föraktligt om dogmatiken, vet man i allmänhet icke 
vad man gör. Själva den läran eller tron, att det finnes en 
Gud, är dogmatik. Att Gud älskar världen, är dogmatik. Att 
Gud har sänt Kristus att frälsa världen, det är dogmatik. Att 
Kristus har lidit och dött och uppstått från de döda, det är 
dogmatik. Att Jesu Kristi, Guds sons, blod renar från alla 
synder, det är dogmatik. Att det finnes ett liv efter detta, det är 
dogmatik. Alltsammans är dogmatik. Skall man nu förakta 
dogmatiken såsom likgiltigt undervisningsämne, så låt oss då 
även ta hört de nu nämnda dogmerna. Man kan säga, att hela 
Nya Testamentet alltigenom är dogmatiskt. Även de historiska 
berättelserna åsyfta att ingiva dem, som läsa dem, en rätt 
kännedom om Gud och om Kristus. Om de icke så användas, 
så ha de förfelat sitt ändamål. Att t. ex. Kristus uppväckte 
Lazarus från de döda, det är en historia, som kan läsas på 
två sätt: man kan läsa den så, som man läser vilken profan 
historia som helst, men man kan också läsa den så, att man 
genom densamma får en djupare inblick uti, vem Jesus 
Kristus är, örn hans förhållande till den himmelske fadern, om 
den himmelske Faderns hjärtelag o. s. v. Och det är 
alltsammans dogmatik."
(P. P. Waldenström, ur Minnesanteckningar 1838-1875)
No comments:
Post a Comment