Biskop Tegnér till storms mot dem som ville rationalisera bort helgdagar

Nu vill visst finska regeringen flytta Kristi Himmelsfärdsdag och Trettondedag Jul till närmaste lördag (men blir trettondagen verkligen trettondag då?). Biskop Esaias Tegnér var ingen vän av snåla nationalekonomer som ville dra in på helgerna. Ej heller av unga grevar som Jakob Essen Hamilton, som vid riksdagen 1829 hävdade att onödiga helgdagar (dit han räknade Långfredagen, Annandag Pingst och Trettondedag Jul) ofta ledde "till oordning ibland den arbetande klassen" och förorsakade förlusten av "mångtusende dagsverken." Tegnér tyckte att den lumpna nationalekonomiska synpunkten lika bra kunde brukas som motivering för indragning av söndagarna, "varigenom besparingen otvivelaktigt bleve ännu större." Och han formulerade utskottets avslag så här:

Men utskottet håller före, att en sådan beräkningsgrund icke är rätt lämplig vid denna och likartade frågor. Det håller före, att statens andeliga elementer, religion, uppfostran, lagstiftning, regeringssätt, icke böra uppskattas på samma sätt som dess ekonomiska. Det håller före, att mänsklighetens högsta angelägenheter måste mätas efter en annan måttstock, än den som hämtas av markegångstaxorna över besparade dagsverken. Det håller före, att ett motsatt tänkesätt, om det bleve allmänt i landet, skulle vara ett av de säkraste och beklagligaste tecken till en börjande förruttnelse inom statskroppen. Det håller slutligen före, att ett folk, som vore så nogräknat om sin arbetsvinst, att det icke hade tid att frukta Gud, snart även skulle sakna tid att utbilda sina högre anlag, att rådpläga om sina högre angelägenheter, och att mot utländskt våld försvara sin självständighet.

(Cit. efter Böök: Esaias Tegnér II, Bonnniers 1946, s. 178)